VR-glasögon för att spela spel och titta på film - det är inget nytt.
Men visste du att VR-teknik används inom tillverkning av läkemedel?
- Vi använder bland annat VR för att träna upp nya operatörer, som kan träna på en virtuell produktionslinje, så slipper vi stänga en linje för att använda till träning, säger Anders Bergman, digitaliseringsansvarig för AstraZenecas produktionsanläggning i Södertälje.
Virtual reality, VR, är ingen ny teknik. VR-glasögon har funnit ett tag och är kanske mest kända för att kunna användas inom underhållning, som till exempel tv-spel eller film, för att få en mer verklig upplevelse.
Men VR-tekniken har förbättrats och förfinats de senaste åren. Datahanteringen har blivit snabbare, batteritiden längre, och själva glasögonen väger betydligt mindre. VR som begepp har dessutom fått sällskap av AR, augmented reality, och XR, extended reality.
Utvecklingen inom VR har skapat nya möjligheter, och tekniken används numera även inom läkemedelstillverkningen. Ett exempel är när man ska träna upp nya operatörer för att jobba på produktionslinjen.
- Tidigare behövde vi stänga en produktionslinje för att använda den till träning, men med VR-glasögon kan träningen ske på en virtuell linje och man slipper tappa produktionstid på den riktiga linjen. När operatörerna som tränats sedan kommer in på linjen är de mer tränade än vad de annars skulle ha varit, säger Anders Bergman.
Ett annat exempel på hur VR används är när en ny produktionslinje ska byggas.
- Man kan helt enkelt testa linjen innan den finns, genom att bygga upp den i en VR-miljö. Tidigare byggde vi modeller i kartong och trä, men nu kan man få en verklighetstrogen upplevelse virtuellt, säger Bergman.
Om det uppstår ett problem på produktionslinjen är VR också användbart. Här kan man till och med använda AR, det vill säga en förstärkt verklighet, eller mixed reality som det också kallas. Det innebär att användaren ser den verkliga miljön, som sedan förstärks med datorgenererade element.
Tekniken blev allmänt känd när spelet Pokémon erövrade världen, där spelarna kunnde se hur små tecknade figurer dök upp i parker, på tågstationer och i köpcentrum. Men AR används alltså även i läkemedelsindustrin.
- Det kan handla om att en produktionslinje har stannat. Om jag ringer en leverantör i Tyskland, och vi bägge har glasögonen på oss, då kan de se samma sak som jag ser. Med hjälp av AR kan leverantören peka på saker eller ringa in något, så att jag får bättre hjälp, säger Anders Bergman.
På AstraZeneca används också VR för att utbilda personalen i hur man rör sig i en viss miljö, till exempel i en ren och steril miljö - och det finns även helt andra användningsområden.
- Vi har testat VR-glasögon där man får uppleva hur det är att vara autistisk, hur en person på autismspektrumet upplever hörselintryck och synintryck. Det handlar om att skapa en större förståelse för kolleger som finns på spektrumet, förklarar Anders Bergman.
När han sammanfattar vad VR-tekniken gör för AstraZeneca är det idel lovord.
- Vi blir mer effektiva, produktiviteten ökar, och det skapar en bättre arbetsplats. Vi får en ökad konkurrenskraft, vilket förstås är bra för affärerna, men framför allt bidrar VR till en ökad tillgång till läkemedel för patienterna, säger han.
SE-15270-11-24