Kvantdatorer finns än så länge bara på experimentstadiet – men när tekniken är klar att användas kan den bidra till att nya läkemedel snabbare når patienterna.
Genom att göra beräkningar i kvantdatorer kan också det kemiska avfallet i läkemedelsutvecklingen minska.
- Det vi har nu är väldigt brusiga prototyper, men det finns stora förhoppningar om att det kommer att fungera i framtiden, säger Anders Broo, ansvarig för data science inom tidig produktutveckling på AstraZeneca.
Att förklara hur en kvantdator fungerar är minst sagt en utmaning. Inte ens Albert Einstein förstod kvantmekaniken, vilket fick honom att ifrågasätta hela ämnet. Amerikanen John Clauser, som fick Nobelpriset i fysik förra året för sitt arbete inom kvantmekanik, förstod inte heller ämnet de första åren när han studerade kvantmekanik vid California Institute of Technology.
- Jag var verkligen förvirrad och förstod det inte alls, sade han till Sveriges Radio efter att det blivit offentligt att han vunnit Nobelpriset.
I grunden handlar det om att två partiklar är sammanflätade, trots att de befinner sig på olika platser. Det som sker i den ena, det sker också i den andra samtidigt – även om de olika partiklarna befinner sig i varsin galax.
I mikroversionen av detta fenomen tror forskarna kunna utnyttja tekniken för att skapa supersnabba datorer som har kapacitet att göra oerhört mycket snabbare beräkningar än dagens mest kraftfulla datorer. Det pågår ett antal projekt runtom i världen, men än så länge har man inte lyckats få fram en välfungerande kvantdator.
- Det finns stora förhoppningar om att det kommer att fungera i framtiden. Redan i dag fungerar det i praktiken, men man kan bara få det att fungera i korta frekvenser. Sedan kommer bruset in, det vill säga värmestrålning, och det blir överhettat helt enkelt, säger Anders Broo, ansvarig för data science inom tidig utveckling på AstraZeneca.
Han är engagerad i Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT, ett nationellt forskningsprogram kring kvantteknologi som drivs från Chalmers, med deltagare även från Lunds universitet och KTH. I en industrigrupp kopplad till projektet finns bland annat AstraZeneca, Ericsson och Volvo med som partners.
AstraZenecas intresse i WACQT är att i framtiden kunna använda kvantdatorer för att snabba på och förbättra noggrannheten i läkemedelsutvecklingen.
- Det handlar om att förbättra beräkningsmetoderna inom kemi. Metoderna fungerar bra i dag, men i vissa fall är de inte tillräckliga, har inte tillräckligt bra precision. Med kvantteknologi skulle man kunna göra både snabbare och mer noggranna beräkningar, vilket skulle effektivisera utvecklingen av läkemedel. I slutändan kan det innebära att nya läkemedel snabbare når patienterna, säger Anders Broo.
Tack vare kvantdatorns beräkningskapacitet kan man också bidra till att minska det kemiska avfallet inom läkemedelsutvecklingen.
- När man beräknar kemisk reaktivitet och hur man sätter ihop molekyler, då kan man vara mer noggrann med kvantteknologin och träffa rätt direkt. På det sättet kan man minska det kemiska avfallet, bli mer hållbar och minska det miljömässiga fotavtrycket, berättar Anders.
SE-15270-11-24