Den svenska befolkningen växer – inte bara till antalet.
Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten lever nu över hälften av svenskarna med övervikt.
I senaste avsnittet av AstraZenecas podd ”Snacka om livet” – inspelat framför publik på Vetenskapsfestivalen i Göteborg – diskuterar vi folkhälsoproblemet med övervikt och obesitas.
AstraZenecas podcast ”Snacka om livet” bjöd in Lovisa Sjögren, forskare och vårdenhetsöverläkare vid Regionalt Obesitascentrum Barn på Drottning Silvias Barnsjukhus, och Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Obesitas Sverige, för att prata om det växande folkhälsoproblemet med övervikt. Avsnittet spelades in framför publik på en scen i Nordstan i Göteborg under Vetenskapsfestivalen som ägde rum i mitten av april.
Siffrorna från Folkhälsomyndigheten talar sitt tydliga språk – svenskarna blir allt mer överviktiga. Under perioden 2006–2022 ökade andelen vuxna mellan 16–84 år med antingen övervikt eller obesitas från 46 procent till 51 procent. Det innebär alltså att mer än halva den svenska vuxna befolkningen lever med övervikt eller obesitas.
Enligt Lovisa Sjögren är en förklaring att vi äter större mängder, och mindre näringsrik, mat i dag jämfört med för några decennier sedan.
- Vår miljö har ändrats väldigt mycket. Tallrikarna i dag är ungefär 40 procent större än när jag var liten, och en kanelbulle är säkert 3-4 gånger så stor. Tillgängligheten på mat och godis är överallt. Det är skrämmande. Forskningen visar att få barn får i sig tillräckligt mycket näringsrik mat, och det blir mer ultraprocessad, näringsfattig mat, säger hon.
- När vi växte upp var det inte matreklam var du än vände dig. Det är det som möter våra ungdomar dagligen, reklam för ultraprocessad mat. Sedan är det en prissättning. Det är billigare att köpa tre kexchoklad än tre äpplen. Det är ofta avgörande för ungdomar, så det blir lite av en klassfråga, tillägger Jenny Vinglid.
En av riskerna med övervikt är att drabbas av följdsjukdomar, berättar Lovisa Sjögren.
- Obesitas är en sjukdom i sig, men som ung har man en ökad risk för många cancerformer tidigare i livet jämfört med någon som inte har obesitas. En effektiv behandling tidigt i livet minskar, nästan helt tar bort, de här överriskerna. För både vuxna och barn finns det också en extrem överrisk att utveckla typ 2-diabetes, och till exempel leverpåverkan, högt blodtryck, säger hon i ”Snacka om livet”.
Förutom de fysiska sjukdomarna som övervikt kan leda till finns det också en tydlig koppling mellan obesitas och psykisk ohälsa.
- Det finns en stor samsjuklighet mellan neuropsykiatriska funktionsvariationer och obesitas. Man pratar om framför allt om ADHD och autism, men sedan är det också många som blir stigmatiserade, viktmobbade, och som då får en psykisk ohälsa. Och om du har en psykisk ohälsa, så kan det också innebära att du utvecklar obesitas. Du har en ofrivillig ensamhet, du känner ingen tillhörighet till samhället, och du mår psykiskt dåligt. Det gör att du har svårare att hantera kost, fysiska aktiviteter och den psykosociala delen, säger Jenny Vinglid.
Riksförbundet Obesitas Sverige har djupdykt i den psykosociala aspekten av obesitas, och i flera rapporter undersökt hur människor med obesitas blir bemötta i samhället.
- Våra medlemmar upplever att de blir otroligt dåligt bemötta i samhället. Både i kontakt med sjukvården, på arbetsmarknaden, i skolan och i familjen, så har man fördomar och förutfattade meningar om en individ som väger för mycket.
En av rapporterna fokuserar på hur sjukvården bemöter patienter med övervikt och obesitas. Över 1500 personer deltog i undersökningen, där hela 74 procent uppger att de fått ett dåligt bemötande i sina möten med sjukvården.
- Det är alltifrån förutfattade meningar, att man tar för givet att patienten har en dålig karaktär, kan inte sluta äta, äter bara skräpmat, rör aldrig på sig, till att du söker för ett allvarligt tillstånd, och så får du inte vård, utan bara rekommendationen att ge hem och testa att gå ned i vikt, så ska du nog se att din magsmärta försvinner.
Jenny Vinglid menar att den här attityden leder till att många patienter inte får rätt diagnos, och därmed inte heller behandling.
- Det är ett jättestort problem. Om man som kvinna till exempel söker för förändringar under klimakteriet, och så får man rådet att gå hem och äta mindre eller nyttigare. Man får inte den diagnos man behöver, inte den vård man behöver. Detta innebär att vår patientgrupp söker vård i ett senare skede, vilket skapar betydligt större personligt lidande och en stor samhällskostnad när man inte upptäcker sjukdomarna i god tid.
Problematiken med övervikt och obesitas är mångfacetterad, och behöver därför bemötas på många olika nivåer, menar Lovisa Sjögren.
- Alla måste agera. Man tittar ofta på rikspolitiken, och den är jätteviktig, men det är nära patienterna det behöver hända saker. Region- och kommunpolitiker behöver fördela medel för att sänka tröskeln för dem som har det allra tuffast. Det finns kommuner som gör jättemycket, och sedan finns det kommuner som gör otroligt lite, så det ser väldigt olika ut runtom i landet, säger hon.
- Sedan är kunskap kung. Vi behöver utvärdera våra olika vårdinsatser, kirurgin, samhällsinsatser, kostinterventioner, men också läkemedel, avslutar Lovisa Sjögren i AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.